the stars never shine for the wildheart
20:46
KENA.
Jag vaknade imorse av att klockan var sex. Jag försökte somna om men pappa hade satt på radion i köket och nyheterna skrek ut katastrof efter katastrof. Jag blev så irriterad att jag ställde mig upp så snabbt att allting blev svart framför ögonen och jag var tvungen att sätta mig ner igen. Efter det gick jag in till köket och hällde upp vanilj yoghurten och blandade det med cornflakes satte jag mig ner framför pappa som satt med hans läsglasögon och knappade på hans dator. Jag stirrade på honom hur länge som helst, jag ville bara att jag han skulle titta upp och se att jag var vaken. Men han verkade inte bry sig. Så jag gick till vardagsrummet och satte mig i fönstret. När jag dinglade med benen och försökte att inte titta ner tog jag min första tugga av min frukost. Då försvann all min irritation och istället satte jag in benen och la huvudet mot väggen. Det var ljust och vackert. Jag blev nästan rörd till tårar över utsikten. Eftersom jag hade en hel massa tid över loggade jag in på spotify och försökte hitta massa nya låtar till en ny spelningslista utan framgång. Alla bra låtar finns på youtube, alla covers och live inspelningar och allt sådant finns på youtube. Inte på spotify. Hela skoldagen gick så snabbt. Vi fick gör HLR på en docka. Man skulle trycka trettio gånger på bröstet på dockan, varje gång man tryckte rätt klickade det. När man kikade på killarna i klassen hade dom antingen deras tunga nertryckt i dockans mun eller så såg det ut som om dom våldtog dockan som bara bestod av "lungor" och "ansikte" och dom tyckte det var så hysteriskt roligt att dom la till djupa stön till det hela. Ari bara suckade. När vi senare skulle blåsa in luft i dockan stack resten av killarna in tungan i den ocksås och höll den där ett bra tag. Senare fick vi rädda varandra och även svara på några frågor på datorn. Sedan hade vi slöjd och så fick vi traska hem. Jag fick sitta och leta upp låtar på spotify tills pappa ringde och skrek "COOOOOLUMBUS, DU SKA VARA I SOLNA OM EN HALVTIMME. SKYNDA!" och då kom jag på. Jag skulle ju ut på planen och vara duktig inför hela aik klacken. Jag sprang ut genom dörren och kom fram till solna precis i tid. Vi gick in på arenan och fick gå på gräset. Gräset jag har suttit och stirrat på i femton år. Enda sedan jag föddes har pappa visat mig hur man spelar, lärt mig att AIK är kärlek. Så när jag stod där på planen, på det gröna gräset och log mot kamerorna gick det en kall kår igenom kroppen och ericka viskade svagt i mitt öra "råsunda, I'll be back" och blinkade åt mig. Vi fick även sitta och skrika "FRAMÅT STOLTA AIK" en hel massa gånger innan dom gjorde mål och då bestämde jag och lisa oss att gå hem, gå gå gå hem. När jag kom hem gjorde jag en ny playlist, satte in låtarna jag en gång har gråtit åt och började tänka tillbaka. Minne efter minne drog mig tillbaka. Och det enda jag kunde tänka på var Mr.Anonym. Hur varje låt på listan en gång har varit någonting som fått mig att tänka på dig. Så jag döpte listan till "Tror du på kärleken, Mr anonym?"
21:01
For diamonds do appear to be just like broken glass to me.
KENA.
Jag vaknade imorse av att klockan var sex. Jag försökte somna om men pappa hade satt på radion i köket och nyheterna skrek ut katastrof efter katastrof. Jag blev så irriterad att jag ställde mig upp så snabbt att allting blev svart framför ögonen och jag var tvungen att sätta mig ner igen. Efter det gick jag in till köket och hällde upp vanilj yoghurten och blandade det med cornflakes satte jag mig ner framför pappa som satt med hans läsglasögon och knappade på hans dator. Jag stirrade på honom hur länge som helst, jag ville bara att jag han skulle titta upp och se att jag var vaken. Men han verkade inte bry sig. Så jag gick till vardagsrummet och satte mig i fönstret. När jag dinglade med benen och försökte att inte titta ner tog jag min första tugga av min frukost. Då försvann all min irritation och istället satte jag in benen och la huvudet mot väggen. Det var ljust och vackert. Jag blev nästan rörd till tårar över utsikten. Eftersom jag hade en hel massa tid över loggade jag in på spotify och försökte hitta massa nya låtar till en ny spelningslista utan framgång. Alla bra låtar finns på youtube, alla covers och live inspelningar och allt sådant finns på youtube. Inte på spotify. Hela skoldagen gick så snabbt. Vi fick gör HLR på en docka. Man skulle trycka trettio gånger på bröstet på dockan, varje gång man tryckte rätt klickade det. När man kikade på killarna i klassen hade dom antingen deras tunga nertryckt i dockans mun eller så såg det ut som om dom våldtog dockan som bara bestod av "lungor" och "ansikte" och dom tyckte det var så hysteriskt roligt att dom la till djupa stön till det hela. Ari bara suckade. När vi senare skulle blåsa in luft i dockan stack resten av killarna in tungan i den ocksås och höll den där ett bra tag. Senare fick vi rädda varandra och även svara på några frågor på datorn. Sedan hade vi slöjd och så fick vi traska hem. Jag fick sitta och leta upp låtar på spotify tills pappa ringde och skrek "COOOOOLUMBUS, DU SKA VARA I SOLNA OM EN HALVTIMME. SKYNDA!" och då kom jag på. Jag skulle ju ut på planen och vara duktig inför hela aik klacken. Jag sprang ut genom dörren och kom fram till solna precis i tid. Vi gick in på arenan och fick gå på gräset. Gräset jag har suttit och stirrat på i femton år. Enda sedan jag föddes har pappa visat mig hur man spelar, lärt mig att AIK är kärlek. Så när jag stod där på planen, på det gröna gräset och log mot kamerorna gick det en kall kår igenom kroppen och ericka viskade svagt i mitt öra "råsunda, I'll be back" och blinkade åt mig. Vi fick även sitta och skrika "FRAMÅT STOLTA AIK" en hel massa gånger innan dom gjorde mål och då bestämde jag och lisa oss att gå hem, gå gå gå hem. När jag kom hem gjorde jag en ny playlist, satte in låtarna jag en gång har gråtit åt och började tänka tillbaka. Minne efter minne drog mig tillbaka. Och det enda jag kunde tänka på var Mr.Anonym. Hur varje låt på listan en gång har varit någonting som fått mig att tänka på dig. Så jag döpte listan till "Tror du på kärleken, Mr anonym?"
21:01
For diamonds do appear to be just like broken glass to me.
Kommentarer
Trackback
