COLUMBUS

Hej, hej OCH HEMSKT MYCKET HEJ!
Det har varit snöiga dagar, dom har senaste dagarna. Kalla, snöiga och juliga. Sen när började det snöa i novembäääär? Medans alla andra i klassen satt inne i värmen och försökte fördriva tiden tog jag och lisa på oss hörlurarna till våra ipods och sprang och försökte fånga snöflingor på tungan. Dom var stora, vita och mjuka. Precis som snö ska vara. Alla i klassen ska dessutom springa runt och sälja biljetter till vårat disco imorgon. Så på bildlektionen fick vi sitta som galningar och rita affischer medans jag och Lisa satt och ritade annat. Och som straff fick vi gå runt till alla klasser och sälja biljetter. Ändå känns det så ÅVSÖM just nu. Jag fick en tändare av Andreas som avskedspresent igår när jag träffade henne för första gången på två veckor. Det känns fint, men alltid ska jag börja gråta när hon går. Som tur var Lisa med, så jag hade någon att torka mina tårar. Den är vit och får mina fingrar att bli röda, så mycket ska jag hålla på med den. Jag har så mycket att längta till att jag nästan spricker. Först Celsius, när hon kommer, sedan ska vi se New moon och så kommer Oskar och det är snart mindre än två månader kvar att leva som en femton åring. Då får jag övningsköra påriktigt och vara äldst i klassen. Men åh min gud, jag kommer ocksås dö före alla andra. Ikväll ska jag ringa Celsius, rensa min ipod på gamla tråkiga låtar jag ändå bara bläddrar förbi och ersätta med nya vackra låtar, skriva tankekarta tills imorgon, lära mig spela your call för att visa Lisa imorgon på håltimmen, skicka låtar till Gustel. ÅH, MITT LIV ÄR JOBBIGT. MÅSTE HINNA ALLT.
HAJDO.